Krave u procesu hranjenja podrigivanjem izbacuju metan čime onečišćuju atmosferu. Mnogi smatraju da je stoka prijetnja okolini i iz drugih razloga, ali iza svega, po običaju, ipak stoji čovjek. Za globalno zagrijavanje sve veća krivica svaljuje se na poljoprivredu, a najprozivaniji su uzgajivači goveda. Stoka je odgovorna za oko 14 odsto emisije stakleničkih plinova koje uzrokuju ljudske aktivnosti. U javnosti je prihvaćeno mišljenje da stočarstvo uništava i tlo, zagađuje izvore vode te zatire bioraznolikost. Koliko je u tome istine? Uzgoj stoke izaziva veliku emisiju metana (CH4), plina koji zagrijava atmosferu daleko više od iste količine ugljičnog dioksida (CO2). Međutim, CH4 se u atmosferi zadržava 10 puta kraće od CO2. Pariškim sporazumom 2015 postavljen je ambiciozan cilj: maksimalno 2°C globalnog zagrijavanja u poređenju s predindustrijskim vremenom, u najboljem slučaju 1,5°C. Do sada je u središtu pažnje bio CO2, no posljednjih godina zabrinjava veliki porast koncentracije CH4. Zastupnici EP-a nedavno su usvojili izvještaj o strategiji EU za smanjenje emisija metana. Pozvali su Komisiju da predloži zakonodavni okvir za značajan pad do 2030. te su zatražili obavezujući globalni sporazum o metanu na COP26 u Glazgovu. "Preko sto država obavezalo se smanjiti emisije za 30 odsto do 2030. Međutim, skup nisu ozbiljno shvatili neki najveći zagađivači. Udio u emisijama Rusije, Kine i Indije, uzrokovanim ljudskim djelovanjem, iznosi oko 35 odsto", primjećuje Mladen Kušeković, jedini hrvatski ekološki proizvođač mesa koji je ostvario ideju 'od polja do stola'. Smanjenje emisija jedan je od prioriteta i Zelenog plana EU. Poznato je da goveda najveći dio metana izbacuju podrigivanjem. Matija Grgurić, vlasnik muznih i mesnih krava, ističe da je taj metan iz prirodnog ciklusa jer proizlazi iz hranjenja. "Priča da krave posebno zagađuju ne drži vodu jer se sve ispušteno vraća natrag u njihovu hranu. To što je danas previše CO2 u atmosferi pa ga biljke ne uspiju apsorbirati nije od stoke, problem je nastao negdje drugdje", kaže referirajući se na industriju i fosilna goriva. Uvjeren je kako čovjek drugim aktivnostima stvara daleko veći negativni otisak. Prema podacima Europske agencije za okolinu, poljoprivreda je odgovorna za 53 odsto emisija metana, otpad za 26 odsto, a energetski sektor za 19 odsto. EP u izvještaju Odbora za okolinu, javno zdravlje i sigurnost hrane ističe da je CH4 drugi najveći uzročnik klimatskih promjena nakon CO2, snažniji od CO2 te pridonosi stvaranju prizemnog ozonskog sloja u nižim dijelovima atmosfere što izaziva zdravstvene probleme. Rješenje u dodacima prehrani? Krave ne žvaču bilje nego ga spremaju u komoru zvanu burag gdje se razgrađuje celuloza prilikom čega se oslobađaju CO2 i CH4. Metan ne mogu probaviti pa ga izbacuju. Genetska selekcija, maske na nosnicama, ranci za skladištenje CH4, dodavanje u hranu metan inhibitora, dohrana citrusima, bijelim lukom ili morskim algama - neki su od prijedloga za rješenje problema. Alge smanjuju emisije metana za 82 odsto, a utvrđeno je da ne mijenjaju okus mlijeka niti mesa. Takav način uticaja na okolinu na tragu je Zelenog plana EU. Nadalje, kada bi se 1,5 milijarda krava u svijetu hranile dodatkom na bazi bijelog luka, učinak bi bio identičan uklanjanju 330 miliona evropskih automobila iz saobraćaja, procjenjuje Tomas Hafner, osnivač agritech firme koja je lansirala kredite za ugljik - CowCredit. On predlaže da se umjesto sadnje stabala plaća za dodatke prehrani. Mjerenja se pretvaraju u ekvivalente CO2 za kredite iako se smanjuje metan. Međutim postoje jednostavnija rješenja, a to je prehrana svježom travom i sijenom, kako su radili 'naši stari'. Međutim, razvojem komercijalne proizvodnje stočne hrane okolina je višestruko degradirana. Jesu li za to krive krave ili sistem koji je stvoren za masovnu proizvodnju govedine? Životinje podstiču regeneraciju tla Metan može biti problem nizozemskih stočara zbog malih površina, a velikog broja grla, smatra Kušeković čija goveda uživaju u prostranstvima ličkih pašnjaka. "Kod nas ih je sve manje i mi zapravo to pitanje ne bi trebali rješavati. Ono čega nam u Hrvatskoj svakako ne manjka su prostor i čista priroda", ističe. U ekstenzivnom stočarstvu životinje pasu na otvorenom čime podstiču bioraznolikost, a ona je sastavnica EU politika. Kušeković regeneraciji livada svjedoči unazad više od decenije. U junu je EP podržao strategiju za bioraznolikost upozorivši na podršku poljoprivrednicima. Njome se želi povećati udio zaštićenih područja, ali i biološku raznolikost poljoprivrednih zemljišta. Evrozastupnici su se, osim toga, usprotivili ponovnom odobrenju upotrebe glifosata nakon 31. decembra 2022. Regenerativna poljoprivreda utemeljena na ekologiji zapravo okreće klimatske promjene kroz ispašu stoke, uvjeren je biodinamičar Mario Romulić. "Ljudi sve uspiju izokrenuti - od životinja koje su idealne za regeneraciju tla napravili smo najveće krivce za zagađenje", kaže. Očuvanju tla treba pridati posebnu važnost i s obzirom da je Vijeće UN-a za ljudska prava nedavno priznalo da je imati čisto, zdravo i održivo okruženje - ljudsko pravo. EU aktivno radi na sprovođenju Povelje o temeljnim pravima te traži da se zaštita okoline integriše u njene politike u skladu s načelom održivog razvoja. Evrozastupnici su u raspravi o pravu na zdravu okolinu održanoj u oktobru zatražili da se takvo pravo jasno uključi u temeljna prava građana EU, prenosi Hina.

När de utfodras släpper kor ut metan genom att rapa, vilket förorenar atmosfären. Många tror att boskap är ett hot mot miljön av andra skäl, men bakom allt står som vanligt fortfarande en man. Den växande skulden för den globala uppvärmningen övergår till jordbruket, där boskapsuppfödare är de mest populära. Boskap står för cirka 14 procent av utsläppen av växthusgaser som orsakas av mänskliga aktiviteter. Allmänheten accepterar åsikten att djurhållning också förstör marken, förorenar vattenkällor och hämmar biologisk mångfald. Hur mycket sanning ligger det i det? Boskapsskötsel orsakar höga utsläpp av metan (CH4), en gas som värmer atmosfären mycket mer än samma mängd koldioxid (CO2). CH4 hålls dock kvar i atmosfären 10 gånger kortare tid än CO2. Parisavtalet från 2015 satte ett ambitiöst mål: maximalt 2°C global uppvärmning jämfört med förindustriell tid, i bästa fall 1,5°C. Hittills har fokus legat på CO2, men de senaste åren har det skett en oroande ökning av CH4-halterna. Ledamöterna antog nyligen en rapport om en EU-strategi för att minska metanutsläppen. De uppmanade kommissionen att föreslå en rättslig ram för en betydande nedgång till 2030 och efterlyste ett bindande globalt metanavtal vid COP26 i Glasgow."Över hundra länder har förbundit sig att minska utsläppen med 30 procent till 2030. Några av de största förorenarna har dock inte tagit sammankomsten på allvar. Andelen konstgjorda utsläpp från Ryssland, Kina och Indien är cirka 35 procent", säger Mladen Kusekovic, Kroatiens enda miljöföretag, en köttproducent som kom på idén "fält till bord". Att minska utsläppen är en av prioriteringarna i EU:s gröna plan. Det är känt att nötkreatur driver ut det mesta av metanet genom att rapa. Matija Grgurić, ägaren till mjölk- och köttkor, påpekar att detta metan kommer från det naturliga kretsloppet eftersom det kommer från utfodring. "Berättelsen om att kor är särskilt förorenande håller inte vatten eftersom allt som släpps ut går tillbaka till deras mat. Att det finns för mycket CO2 i atmosfären idag så att växter inte kan absorbera det är inte från boskap, problemet uppstod på andra ställen, " sa han. fossila bränslen. Han är övertygad om att människan skapar ett långt större negativt avtryck med andra aktiviteter. Enligt Europeiska miljöbyrån står jordbruket för 53 procent av metanutsläppen, avfall för 26 procent och energisektorn för 19 procent.I ett betänkande från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet påpekar Europaparlamentet att CH4 är den näst största orsaken till klimatförändringar efter CO2, starkare än CO2 och bidrar till skapandet av marknära ozon i den lägre atmosfären. orsakar hälsoproblem. Lösningen i kosttillskott? Kor tuggar inte växten utan förvarar den i en kammare som kallas vom där cellulosa bryts ner och CO2 och CH4 frigörs. De kan inte smälta metan, så de kastar ut det. Genetiskt urval, näsborrsmasker, CH4 förvaringsryggsäckar, tillsats av metanhämmare till mat, komplettera med citrusfrukter, vitlök eller sjögräs – är några av förslagen för att lösa problemet. Alger minskar utsläppen av metan med 82 procent, och det har konstaterats att de inte förändrar smaken på mjölk eller kött. Ett sådant sätt att påverka miljön är på spåren av EU:s gröna plan. Dessutom, om 1,5 miljarder kor världen över fick ett vitlöksbaserat tillskott, skulle effekten vara identisk med att ta bort 330 miljoner europeiska bilar från trafiken, uppskattar Thomas Hafner, grundare av agritechföretaget som lanserade koldioxidkrediter - CowCredit. Han föreslår att man betalar för kosttillskott istället för att plantera träd. Mätningar omräknas till CO2-ekvivalenter för lån trots att metanet minskar.Men det finns enklare lösningar, och det är att äta färskt gräs och hö, som "våra förfäder" gjorde. Men med utvecklingen av kommersiell foderproduktion har miljön försämrats många gånger om. Är det kornas fel eller systemet som skapats för massproduktion av nötkött? Djur uppmuntrar markförnyelse Metan kan vara ett problem för holländska nötkreatursuppfödare på grund av dess lilla yta och stora antal huvuden, tror Kušeković, vars boskap njuter av Likas betesmarker. "Det blir färre och färre av dem i vårt land och vi borde inte riktigt lösa den här frågan. Vad vi verkligen inte saknar i Kroatien är utrymme och ren natur", påpekar han. I omfattande boskapsuppfödning betar djur utomhus, vilket uppmuntrar biologisk mångfald, och det är en del av EU:s politik. Kusekovic har bevittnat föryngringen av ängar i mer än ett decennium. I juni stödde Europaparlamentet en strategi för biologisk mångfald och varnade för stöd till jordbrukare. Det syftar till att öka andelen skyddade områden, men också den biologiska mångfalden av jordbruksmark. Ledamöterna motsatte sig också ett återgodkännande av användningen av glyfosat efter den 31 december 2022.Regenerativt jordbruk baserat på ekologi vänder faktiskt klimatförändringarna genom boskapsbete, är biodynamikern Mario Romulić övertygad. "Människor lyckas vända allt - från djur som är idealiska för markförnyelse har vi gjort de största bovarna för föroreningar", säger han. Markvård bör också ges särskild vikt, med tanke på att FN:s råd för mänskliga rättigheter nyligen har erkänt att det är en mänsklig rättighet att ha en ren, hälsosam och hållbar miljö. EU arbetar aktivt för att genomföra stadgan om de grundläggande rättigheterna och kräver att miljöskydd integreras i dess politik i enlighet med principen om hållbar utveckling. I debatten om rätten till en hälsosam miljö som hölls i oktober krävde parlamentsledamöterna att en sådan rättighet tydligt skulle inkluderas i EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, rapporterar Hina.